Veterinären är sällan det första som händer. Innan dess brukar det finnas en period av ”Jag inbillade mig nog”, eller ”vi väntar och ser om det blir bra av sig själv”, som till slut följs av ett veterinärbesök som visar att det faktiskt var något.
Överbelastningsproblem hos hund byggs upp över tid. Det är sällan ett enda specifikt högre hopp eller ett enda specifikt lös-spring som är helt avgörande (även om det ofta är där det uppkommer).
Det är summan av allt som inte gjorts innan.
Värm upp innan intensiv fysisk aktivitet, även om du inte tror det är ”sportnivå”. Det behöver nämligen inte vara agility eller annan typ av sport för att kroppen behöver förberedas. Skogspromenad med lösspring, spår i hög hastighet, lek med leksak i trädgården eller ett besök på stranden med zoomies. Allt detta är aktiviteter som kroppen behöver komma igång innan den bör göra.
Ett problem är att hunden inte gärna värmer upp själv. Den går ju ofta från 0 till 100 oavsett om musklerna är varma eller kalla, om det är sommar eller minus tio. Det är ditt jobb att bromsa det & se till att kroppen värms upp ordentligt.
Låt hunden gå i koppel i 10-15 minuter innan det blir fritt spring, eller ni tar spåret om din hund är het. Lugnt tempo, gå gärna i lite backe om det finns. Då hinner blodcirkulationen komma igång, lederna smörjas och musklerna bli elastiska nog att hantera det som kommer.
Det låter enkelt. Det är enkelt. Och det förebygger en häpnadsväckande stor andel av de skador som annars landar hos veterinär eller kräver rehabilitering.
Eller ”skritta av”, som det kallas i stallet. Inom hästvärlden är det självklart. Man avslutar alltid med att rida eller leda hästen i skritt tills pulsen kommit ner och musklerna svalnat ordentligt. Det kallas att skritta av, och det finns en god anledning till att det är standard.
För hundar gäller exakt samma sak, men rutinen saknas nästan helt. När hunden har sprungit, lekt eller jobbat hårt är musklerna fulla av mjölksyra och mikroskopiska belastningsskador som kroppen nu ska ta hand om. Det går mycket bättre om hunden rör sig lugnt i 10-15 minuter efteråt istället för att direkt lägga sig ner och vila.
Avsluta passet med en lugn promenad i koppel. Inget spring, inget lek. Bara rörelse på låg intensitet i 10-15 minuter. Mångas andhämtning lugnar sig fortare än så, så en bra riktlinje är att ge det lite mer tid än du tror att det behövs. Sedan kan den vila ordentligt.
En hund som mestadels går i koppel på asfalt, grusväg eller större stigar rör sig i princip rakt framåt på ett plant, förutsägbart sätt. Det är bra för konditionen (om vi varierar hastigheten), men det är inte muskelbyggande träning.
För att muskulaturen ska vara stark nog att skydda leder och senor behöver den utmanas. Det innebär rörelse på varierande underlag, motståndsövningar och rörelsemönster i fler riktningar än framåt.
Du behöver inte köpa utrustning eller gå kurs för att komma igång.
Det kan handla om att:
Två till tre pass i veckan med aktiva styrkeövningar, utöver den vanliga promenaden, gör skillnad över tid.
Träna koordination och kroppsmedvetenhet i vardagen. Vet din hund var bakbenen är? Det låter som en konstig fråga, men svaret är faktiskt inte självklart. Många hundar har en väldigt dålig relation till sin bakkropp, de vet vart de ska med nosen, men bakdelen följer bara med.
Det gör dem klumpigare, mer benägna att trampa snett och sämre rustade att hantera oväntade rörelser.
Kroppsmedvetenhet är något man tränar upp, och det behöver inte ta mer än fem minuter om dagen.
Enkla övningar som att:
En hund som vet var alla fyra benen är slår sig inte lika lätt.
Bålmuskulaturen är hundens kärna (core). Det är de muskler som håller ihop ryggrad och bäcken, som absorberar stötar och som gör det möjligt att röra sig utan att belasta fel ställen.
En svag bål kompenseras alltid av något annat, vanligtvis rygg, höfter eller knän. Det är där problemen sedan dyker upp. Höftproblemen kanske inte är höftproblem alltid, utan en saknad bålmuskulatur.
Balansövningar är det enklaste sättet att aktivera bålmuskulaturen utan avancerad utrustning. Att stå med frambenen på en upphöjd, instabil yta, exempelvis en mindre kudde, en balansdisc eller en vikt tidning tvingar kroppen att jobba med stabilisering.
Börja kort, max ett tiotal sekunder, och öka gradvis till minuter.
Det är mer krävande än det ser ut.
Det här är förmodligen den viktigaste punkten på listan!
Varje extra kilo belastar leder, senor och ryggrad vid varje steg av varje dag. Det är inte en osynlig risk, det är konkret och mätbar påverkan på hur kroppen slits. Övervikt är också en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till att artros uppstår och försämras snabbare än den behöver.
Känner du revbenen lätt när du lägger handen mot sidan? Bra. Letar du ett tag? Dags att se över mängden mat och rörelsemängden. Rätt vikt är gratis förebyggande vård.
Vi har varit inne på det innan, på punkten styrketräning: Välj offroad framför grusvägen!
Det plana, jämna underlaget är bekvämt och lättpromenerat. Men det ger inte mycket till hundens fysik. När hunden rör sig i skogen, på stenig mark, i sand eller i kuperad terräng aktiveras muskelgrupper som annars är inaktiva. Kroppen måste anpassa sig, balansera och använda alla fyra benen aktivt. Det ökar styrka, koordination och kroppskontroll på ett sätt som asfalt och grusvägar aldrig kan matcha.
Det räcker med att byta en av veckans promenader mot ett skogsbad för att kroppen ska märka skillnaden. Men vi rekommenderar fler. Välj gärna terräng med lite höjdskillnad, ojämna ytor och hinder att navigera runt, inte en vältrampad stig, utan riktig skog.
Stadsparkour kan absolut vara ett alternativ.
Gör gärna en årlig rörelseanalys hos canineopat eller rehabiliteringsterapeut för hund.
Hundar är experter på att dölja det som gör ont. Det är ett instinktivt beteende, den som visar svaghet i flocken är sårbar. Det innebär att en hund tyvärr kan ha gått med ett större problem i rörelseapparaten under lång tid utan att du märkt något.
En utbildad canineopat eller rehabiliteringsterapeut ser saker du inte ser. De känner muskler, bedömer rörelsemönster och hittar obalanser och kompensationsmönster som är helt osynliga för det otränade ögat.
En gång om året räcker i de flesta fall. Det behöver inte ta lång tid, och det kostar en bråkdel av vad en skada gör. Det är egentligen en besiktning av hundens kropp. Vi besiktigar bilen för att vi måste, men också för att den inte plötsligt ska gå sönder, tänk samma med hunden ♥
Ge återhämtning lika mycket status som träning! Vi är bra på att prioritera aktivitet. Rörelse, träning, stimulans, det känns bra att göra saker med hunden. Det syns utåt. Instagramvänligt.
Vila syns inte. Och det gör att vi systematiskt undervärderar den. Muskler byggs inte under träningen. De byggs under återhämtningen efteråt, när kroppen reparerar de mikroskopiska belastningsskadorna som uppstår vid ansträngning.
Utan den fasen blir det bara fortsatt nedbrytning.
En hund som aldrig får riktigt vila blir inte starkare av mer träning. Den blir sämre. Planera in vilodag efter intensiva pass. Låt hunden sova ut. Acceptera att en dag på soffan inte gör dig till en dålig hundägare, det är en viktig del av hundägandet.
Ingen av dessa saker kräver en veterinärklinik, en kurs eller en stor budget. De flesta kräver egentligen bara lite mer uppmärksamhet på det som redan händer varje dag.
Och den uppmärksamheten är den bästa investering du kan göra.
För både hunden och plånboken.
En bra start är vårt hundgym:
